Varför är livet inte som på film?

Eftersom jag kollade på film i lördags tänkte jag att film blir dagens tema! Med ett lätt inslag av vardagstristess. Låter det intressant? Klart att det gör! Jag önskar ibland att livet vore som på film. Där händer det alltid något! Vilket det antagligen måste, men ändå. Så beror det lite på filmgenre också, skräckfilm vore lite olämpligt. Men som sagt, tänk om livet vore lite mer som på film.

 

Jag vaknar. Går upp direkt när klockan ringer. Ser helt oemotståndlig ut direkt förstås. Självklart har jag bara sett vacker ut när jag sov också. Efter diverse morgonrutiner går jag mot bussen.

 

Telefonen ringer.

 

-Hej är det du som är Jalle? Vi tänkte belöna dig för att du har den roligaste bloggen. Grattis och du är snart 500.000 kronor rikare.

 

Man tackar.

 

På bussen är varenda människa vacker och ser glad ut. Inga sura miner här inte. Jag får lite komplimanger av diverse människor och svarar artigt tillbaks som den fantastiska människa jag är.

 

På vägen till jobbet ser jag 2 människor fäktas så där snyggt som man bara gör på film. Jag vill stanna och beundra men då skulle jag komma försent. Jag ignorerar alla hoppande svampar och talande hundar också, har inte tid med sånt.

 

Väl framme på jobbet får jag ju höra att jag är världens bästa anställd och får löneökning direkt. Diverse samtal efter jobbet från folk som har beundrat mig många år och skulle göra allt för att bli min vän.

 

Nej Jalle, titta inte mot den där hoppande draken på vägen hem, den vill bara verka häftig.

 

Så här så dagen ut på riktigt:

 

Jag kom upp efter att ha snoozat i 20 minuter. Tryckte in linserna, hällde i mig lite kaffe och gick till bussen. Väl på den fick jag sällskap av min granne som berättade att hon hade ätit kaviar till frukost och önskade mig en trevlig dag.

 

Vilken jäkla film det hade blivit.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0