Märkligt inlägg

Den senaste tiden har jag tänkt en del på att jag är en ganska märklig person. Det krävs dock att man känner mig väldigt väl för att få ta del av det. Vad som också är konstigt är varför jag dricker kaffe halv elva på kvällen. Men att jag är konstig har vi ju redan konstaterat!
 
Apropå konstig så funderar jag ibland på hur det skulle vara om vi var som katter med vissa saker. Min katt får ju frispel när hon har varit i kattlådan och rusar ut och springer omkring överallt, det vore lite humor om vi människor var likadana efter toalettbesök. Den jobbiga känslan när en gäst säger "skulle jag kunna få låna toaletten*?" då vet man att helvetet kommer och även den finaste vän blir väldigt påfrestande.
 
Bara en tanke sådär. Som jag sa, jag är en ganska märklig person. Ni vet inte ens hälften!
 
 
 
 
 
 

Lidande blogg

Jag är inte som de andra barnen. Kanske därför bloggen har blivit lika lidande som min psykiska hälsa. Men jag ska nog lyckats att ta itu med båda två hade jag tänkt! Så vad kan man då bli glad av att tänka på?
 
1. Ballonger. Alla blir glada av en ballong.
 
2. Kaffe. Vad vore livet utan kaffe? Vem vore Jalle utan kaffe? Ungefär som vanligt fast jag skulle se dum ut eftersom jag troligen skulle gå omkring och låtsas hålla i en kopp som inte fanns eftersom något saknades i mitt liv som jag inte visste vad det var.
 
3. Bollar. Den rumsrena sorten alltså. Blir glad om man till exempel har ett träningspass och får höra att vi ska hämta en boll. Det låter så gulligt. Boll! 
 
4. Min katt. Alla som har en katt blir glada av den. När den inte springer omkring och för oväsen när man går och lägger sig. Det har ju aldrig hänt. Men de är söta och fluffiga. Fluffigt blir man glad av.Jag tycker att fluffiga katter är sötare än nakenkatter. Å andra sidan skulle jag nog vara sötare i en päls än naken också.
 
5. Träning. Det gör mig lycklig på så många nivåer men folk har alltid så konstiga åsikter om det så vi lämnar det här. 
 
Lämnar det så. Fortsättning får följa när den inte ligger och latar sig!

Inte vilket inlägg som halst!

Det är jättelätt att blogga när en katt sitter framför datorn och stirrar på en. Jag lovar. Men jag gör ett försök.
 
Jag har tänkt! Det gör jag ganska ofta, på ganska konstiga saker. Vissa värda att nämnas, andra inte. Som varför är folk så dåliga på att hålla sig stilla i tunnelbanan? Skulle katter se läskiga ut om de kunde skratta? Varför dricker så många kaffe, inlusive jag, när ingen gillar det första gången? Stora frågor.
 
Jag handlade en halsduk igår! Det var ett våghalsigt köp. Men det kändes bra för man vill ju halst inte bli sjuk så här års kan jag tycka. Halsan är viktig att tänka på! annars kan man halsa hem.
 
Nej nu går jag nog och lägger mig. 
 
 
 
 
 

Nyårslöften

Jag har gjort en liten låtlista på spotify med nostalgi-från-barndomen-låtar. Alltså raka motsatsen till vad jag lyssnar på och som folk förväntar sig att jag lyssnar på idag. Nästan så man sitter lite med skämskudden hemma. Det fattas bara att jag ställer mig framför spegeln med en toarulle som mikrofon och mimar i balettkläder eller något. Heh.
 
För att byta ämne helt, det är ju nytt år! Då har vi ju det här med nyårslöfte. Förutom att försöka förändra mitt negativa tankesätt jag har haft den senaste tiden samt kanske uppdatera bloggen oftare(ähum) så ska jag nog satsa på att bli en lika fantastisk människa. Det innebär att jag måste garantera detta.
 
*Fortsätta med min låga/bra/humor!
*Inte klippa av håret
*Fortsätta med att träna, annars kommer jag bara att bli en tragisk depp-pöl. Det vill ju ingen.
*Sluta tänka så mycket och bara vara konstig. det är ju då jag är som bäst!
 
Typ så.

Apelsin-skalning

 Jag började skriva ett inlägg förut men så lade tangenterna av. Förutom Enter och den där sudda-pilen-vad-sjutton-den-nu-heter. Jag hade egentligen tänkt skriva fan istället för sjutton men man måste ju tänka på språket och hålla en god ton tycker jag som den goda människa jag är. När jag skrev "god" dök ordet "smaskig" upp i huvudet förresten, helt normalt. Jag menar ju inte att vara självgod liksom. alltså inte självsmsaskig utan bara att jag tror gott om mig själv. inte smaskigt. Men det gör jag nog inte ändå. Det smakar allt lite beskt.
 
Nåja.
 
När man är ute på nätet,eller facebook snarare, dyker det alltid upp reklam för riktiga kvalitets-länkar man kan trycka på. Nyss fick jag "du har skalat apelsin fel i hela ditt liv" upptryckt i ansiktet. Är det verkligen någonting som folk går omkring och mår dåligt över? Åh nej, jag har skalat apelsin fel hela livet och hade kunnat tjäna ihop säkert en timme som jag hade kunnat lägga på att gå ut i skogen och plocka blåbär med ena armen bakbunden och en pizza-kartong på huvudet på!" 
 
Så tänker man när man är helt normal som jag, Jag ser framför mig hur jag är med i någon tävling när man plötsligt borde säga att man vill utföra stordåd, som skönhetstävlingarna var förut. 
 
- Jag vill hjälpa alla världens fattiga för ingen ska behöva vara utan mat och utbildning. Men först och främst ska jag starta min alldeles egna tv-show där jag lär ut folk hur man skalar apelsin fortare. Först då kan vi komma tillrätta med världsproblemen tror jag.
 
Tihi!
 
 
 
 
 
 

Stel och onaturlig

Året börjar ju att närma sig sitt slut. Även min fantaiska ålder som bara ska lämna mig alldeles ensam tillsammans med en okänd siffra jag inte alls vet hur jag ska förhålla mig till. Himla läskigt. Men det blir nog ungefär som förut! 
 
Jag tog passfoto idag också, det var ju en upplevelse. Alla småsaker man gör inför en främmande människa blir så otroligt stela och onaturliga för mig, vet inte riktigt varför. Jag hade försökt pressa ner min jacka i väskan eftersom man inte fick ha den på, då visade han att man kunde hänga upp den så upp med jackan från väskan igen. Då håller jag självklart jackan helt fel så jag får leta efter den satans öglan och försöka trä dit den med mina halvfumliga fingrar. Jag som hade tagit av jackan i tid för att det skulle gå snabbare...heh.
 
Eller som på gitarrlekstionen. Först sätter jag mig, sedan inser jag att gitarren står längre bort så jag sträcker mig fram lite halv-vingligt för att ta den. Inser efter det att det kan vara bra att koppla i den, reser mig halvt för att ta tag i sladdjäkeln, utan att tappa gitarren i golvet som jag säkert skulle ha lyckas med. Försöker först koppla in den i fel förstärkare. När jag äntligen har kopplat in rätt och slagit mig ner på stolen inser jag att jag inte ens har satt igång förstärkaren. Ja jävlar, det finns ju smidigare människor.
 
Att jag är tvungen att prata engelska med läraren ska vi inte ens gå in på.

Torrt inlägg

Det börjar bli kallt. Mina skor känns lite kalla, trots att de är nya. Jag som trodde att det var varma och så kommer jag bli en typisk stockholmare som köper varmare skor alldeles för sent. Himla pinsamt. Nu skäms ni allt över mig va? Ni trodde att jag var ordentlig och så kommer det här bakslaget. Lite som att beställa en hamburgare och få en chokladask. Få något väldigt sött när man egentligen har förväntat sig något storslaget. Bra liknelse, jag tror det är så när folk blir presenterade för mig för första gången. 
 
-Jag trodde att han skulle vara större med en massa fett. Inte så här söt!
 
Som sagt, säkert så folk uppfattar mig första gången.
 
Torra läppar har jag också. Precis som min humor. Undrar vilken som har sämst effekt när man ska imponera på väl valda personer? Heh.
 
Bäst att sluta innan humorn blir ännu sämre.
 
 
 
 
 
 
 

Efterklok

Idag fick jag vara hjälte. Jag var på väg för att duktigt slänga skräp när killarna som spelade fotboll råkade sparka bollen över staketet. Självklart tog jag ju upp den och slängde tillbaka den lite stiligt med bara en hand förstås. Menman hade ju kunnat göra många andra saker!
 
Hålla upp den och räcka ut tungan och säga "ni kan inte ta den!" Efter att ha dragit in tungan igen förstås, blir lite fånigt annars. Till skillnad från hur moget det är att göra så när man är 33 år annars liksom.
 
Försöka visa mig duktig med bollen och troligen råka sparka den på en bil som börjar jaga mig och så hamnar jag i fängelse. Jäkla ungar.
 
Rukka ut den i gatan så att en bil kör över den. Bara för att jävlas liksom.
 
Sparka den så hårt och högt jag kan åt andra hållet.
 
Ja jäklar. Det är lätt att vara efterklok!

Hur många kramar finns det i Jalli?

Det känns som om jag kommer att omvärdera hela livet så här efter en operation, hur liten den än må vara. Vilken tacksamhet jag ska känna till allt och alla och att allt har blivit normalt. Inte för att folk brukar uppskatta överdrivet positiva människor men ändå. Jag kan se det framför mig:
 
-Hur är läget?
-Underbart! Kom hit får jag ge dig en kram! Är inte hla omgivningen extra vacker just idag? Nämen har du blå ögon? Det har jag inte tänkt på förut! Det måste du få en kram för! Inte det?
 
 
-Hej det är från polisen, någon verkar ha tömt hela ditt konto.
-Nej är det sant? Vem då? Det var säkert för att skänka mina pengar till någon som verkligen behöver dem,, är det inte underbart? Tack för detta fina besked, du borde få en kram!
 
 
-Jalle jag hatar dig!
- Kolla på alla vackre fåglar, flyger de inte lite extra graciöst just idag? Du hatar mig säkert av en vacker anledning, vill du ha en kram?
 
-Jalle jag hörde att du hade opererat dig, känns det bra?
-Ja men folk pratar helt plötsligt inte med mig längre, jag vet inte varför? 
 
Men du, kom hit så får du en kram!
 

Mörkt inlägg

Det händer mycket nu. Många projekt, saker som ändras och Jallar som är konstiga. Så då passar det att blogga! Jag kanske skulle döpa om mig till Jalli Bloggberg? Det låter inte alls idiotiskt.
 
Min dator vill tydligen blogga på egen hand för helt plötsligt flyttas markören bakåt i stycket så att jag börjar skriva mitt i ett annat stycke. Inte alls irriterande. Det är väl mina klumpiga armar som kommer åt på fel ställen.
 
Nu när det är lite mörkare på morgonen och tidigt på kvällen känner jag någon slags absurd längtan efter att säga "det ser mörkt ut" och tycka att jag är jätterolig. Det kan ju börja med att jag bara öppnar balkongdörren och skriker ut det i en megafon eller något. Kanske tar ett foto och läggger upp med den texten på alla sociala medier jag kan hitta. Sedan tar jag ut det till offentligheten. 
 
På bussen kanske. Först blippa lilla busskortet och stirra vänligt mot chauffören på det där lite lätt obekväma sättet. "Det ser mörkt ut!" för att mötas av en obehaglig tystnad.
 
Eller när jag betala med kort i affären:
 
-Det blir 230 kronor.
 
-Det ser mörkt ut! 
 
-Förlåt?. 
 
Eller så behåller jag min tragiska humor för mig själv istället. Inte många som delar min kvalitets-humor tror jag.
 
Det ser ganska mörkt ut faktiskt.
 

Toner och detaljer

Jag gillar att hänga upp mig på detaljer. Oftast texter på olika produkter eller texter i allmänhet. Jag gillar att leta fel i dem(väldigt charmigt) även om jag inte ens vet om felen är riktiga fel. Det kan ju bli skoj ändå även om det skulle vara jag som har fel. Om felet. Men det är ju inget fel i det. 
 
Till ett blogginlägg som detta borde jag u naturligtvis ha samlat en massa roliga exempel, men det har jag inte(det är också fel). Men jag ska nog komma på lite ändå. Till exempel på påsen med riven gratängost. 
 
Riven av hela svenska ostar
 
Det är väl klart som sjutton att det är rivet av hela ostar, vad är alternativet? Jag önskar att jag hade en konstig begåvning så man kunde ändra texten på en massa paket med något häftigt viftande med handen eller en annorlunda nysning eller något. Så det stod det jag ville att det ska stå. Som till exempel "riven av rivna svenska ostar". Så skulle jag vilja ta tid och se hur länge det dröjer innan någon upptäcker det. Vet inte hur den detaljen ska gå till bara.
 
Jag har köpt laxfilé också. Den ska tydligen ha "lätta,söta och feta toner". Jag ser framför mig noter som dansar omkring. Vissa är små tjockis-noter medans andra nästan flyger fram. Hur de ska bli söta får jag nog forska lite i. 
 
Jag ska nog misslyckas med tillagningen med flit också, bara för att kunna stirra på den och säga "inte den tonen!"

Byta bloggstil?

Om jag nämner till litle halvt ytliga(eller helt ytliga) bgkantskaper att jag  har en blogg får de alltid helt fel bild i huvudet tycker jag. Som om jag skriver någon slags dagbok om mitt inte så intressanta liv för inte så intressanta människor. Jag funderar ibland på hur de inläggen skulle se ut. 
 
Hej bloggen! Idag har jag jobbat! Alltså såå tråkigt men man måste ju. Men lite tråkigt att behöva gömma mitt fina vackra hår hela dagarna eller hur?! Jag hade satt upp det med en jättefin hårsnodd som jag hade köpt för 19:50! Alltså inte bara den snodden utan flera! Men jag behöver ju bara ha typ en snodd i taget! Nu dricker jag kaffe, hur vuxet är inte det liksom??
 
Nej jag håller mig nog till mitt riktiga bloggande faktiskt..

Inlägg med storlek!

Jag tänkte ta upp dagens i-landsproblem. Idag med facebook, instagram och allt annat så har jag insett att jag måste besluta vilka roliga inlägg som ska bli till de olika forumen. Det är himla jobbigt att vara så pass rolig att man inte vet vad man ska göra av allt kan jag tala om. Visserligen länkar jag ju blogginläggen på facebook så det blir ju lite två i ett men ändå!
 
Jag fick ett brev från stadium idag som den medlem jag är. Inget konstigt egentligen, lite produkter, lite rabatter och så. Kanske lite elakt att skicka tidningen till mig när jag precis har kommit hem från att ha handlat där men det får jag ta. 
 
Det roliga var ett av deras erbjudanden på sportbehå. Inte erbjudandet i sig utan det som stod under.
 
Damstorlekar.
 
Duh! Det förstår väl jag också. Får nästan lust att kontakta dem och fråga "Har ni några killstorlekar kvar? Mina gamla börjar gå sönder."
 
Jag hade ju blivit idiotförklarad men det hade nästan varit värt det. En idiot minns man med värme tror jag. Hoppas att folk kommer att minnas mig så. Med värme alltså.
 
Men för all del, idiot fungerar det med!
 
 

5-årskalas!

Det är en stor dag! Fram med ballonger och klistermärken! Tårta, fiskdamm och gäster som ramlar, gråter och skriker. Jalli fyller 5 år!
 
Bloggen alltså, själv är jag dessvärre betydligt äldre. Kanske lika bra det, jag var nog inte ett sådant skrivande underbarn i den åldern. Inte lika blygsam heller. Så hur firar man ett 5-årskalas?
 
1. Gästerna kommer! Det är ni. Ni är alla bjudna. Grattis. Kul att ni kunde komma hit. Ursäkta röran. Vill ni ha ett litet välkomstinlägg kanske? Inte det? Jaha, ni kör. Jag förstår.
 
2. Tårta! Eller ett smaskigt inlägg i detta fall. Inte spilla grädde på era tangentbord nu. det vill jag inte få skulden till. Drick lite saft så blir ni glada.
 
3. Bråk. Det blir ju alltid tjafs, någon tar ågon annans tårta, någon pratar skit om ett tråkigt inlägg. Kanske gnäller över att det var bättre förr, att jag har blivit gammal för snabbt. Liksom inte håller samma kvalitet längre. Kanske mina lekkamrater är roligare? 
 
4. Fiskdamm! 
 
"Titta vilket inlägg jag fiskade upp. Det är 2 år gammalt. Det får du aldrig tillbaka. Ha!"
 
5. Nej nu får ni fanimej gå hem. Så roligt verkar ni inte ha. Försök att inte smutsa ner rubrikerna på vägen ut. Lämna gärna en uppskattande kommentar om födelsedagsbarnet också. 
 
Ja gör gärna det!

Synligt inlägg

Idag har jag inte haft den mest aktiva av dagar men jag beslöt för att gå och handla mat. Annars dör man. Alltså inte om man inte handlar utan om man inte äter. Men handla måste man för att äta om man inte kan trolla. Eller stjäla men då blir man kriminell. Det kände jag inte för att bli så jag beslöt mig som sagt för att handla och då gör jag som jag brukar: Sätter in linserna. 
 
Då uppstod en fundering. Varför? Varför i helskotta sätter jag i linserna för att gå och handla? Vad tror jag ska hända?
 
Att det ska stå någon på vägen och säga "Grattis! Du är den 50:e personen med nyligen insatta linser som går här! Du har vunnit en guidad tur på Ullared!"
 
Eller att personen i kassan ska säga "Neej har du glasögon idag? Då får du bara med dig hälften av varorna hem, resten tar vi till vår personalfest!"
 
Att jag ska bli jagad av en fanatisk beundrare som jag had kunnat fly ifrån om jag inte hade haft glasögon som jag tappade i flykten.
 
Att folk ska säga "Men hur ser du ut egentligen? Vänd om och sätt in linserna istället!"
 
Ja det finns många saker som kan hända. Det kanske blir linser nästa gång med. 

Katt-tankar

Katten ligger bakom skärmen och stirrar på mig när jag skriver. En blick som säger ungefär "sitter du där nu igen din tragiska varelse? Är detta anledningen till att du lämnade mig ensam och övergiven i soffan? Skäms!"
 
Himla dryg katt det där.
 
Nejdå hon är snäll. Jag undrar hur det skulle vara om vi fungerade lite mer som katter. Eller ännu roligare vore det om bara vissa av oss gjorde det. Sätta sig ner framför någons fötter och gnälla när man får för lite uppmärksamhet till exempel. Det hade nog blivit succé. Dock inte för min egen näsa har jag en känsla av.
 
Däremot skulle jag gilla att ha en liknande effekt på omgivningen. Att så fort jag är ute på stan skulle folk peka och säga "nämen titta vilken söt!" 
 
"så fluffig!"
 
"åh titta vilka små tassar!"
 
"Man vill ju bara krama honom!"
 
 
Det hade jag uppskattat.
 
 
 
 
 

Hektisk paus

Gör en liten bloggpaus im mitt hektiska liv som för sekunden går ut på att vänta i soffan på att middagen ska bli färdig. Apropå det är min stekspade lite trasig. Det är ytterst irriterande när grönsaker fastnar inuti stekspaden för att den har gått sönder där kan jag meddela. Lika irriterande som när man har skaffat en papegoja som endast lär sig att säga "men hur ser du ut i håret egentlgen?" Så irriterande är det.
 
Annars känner jag mig rätt positiv. Det är fredag i morgon, jag har många roliga saker jag sysslar med och middagen och det föllbara ut lite kaffe från burken när jag tappade den i golvet i morse! Halleluja.
 
Vill gärna skriva mer men då kommer middagen att kallna, disken och kaffet kommer att bli framskjutet och jag kommer jag att lägga mig för sent, sova dåligt, se ut som en zombie, bli ofrivilligt anklagad för att vara just det, åka i fängelset, släppas ut för att zombies inte finns på riktigt, åka in igen för att den polisen tittar på för mycket skräckfilm. 
 
Så jag slutar nu helt enkelt.

Tänkt!

Jag har tänkt!
 
Återigen använder jag den öppningen, jag tycker att den är oslagbar. Det låter liksom som om jag är jätteintelligent. Särskilt när jag väljer att sätta oder "liksom" framför. Visst låter jag intelligent? Visst?
 
Så nu sitter ni där och undrar med stor nyfikenhet vad jag ska säga! Eller sitter och sitter, nu kan man ju lika gärna sitta på tunnelbanan, stå på händer eller bada bastu när man är ute på nätet. Helst alla samtidigt. Men måste ni läsa min blogg i bastun? det känns lite märkligt faktiskt. Även om min blogg är ett hett ämnet säga. 
 
Höhö.
 
Tanke var det ja. Jag hade ju tänkt. Eller hade jag det? Med tanke på vad som hittils har kommit fram i detta inlägg känns det inte riktigt så. Men ni sitter(står, flyger, badar bastu, whatever) och undrar vad som ska komma härnäst. Jag är väldigt tacksam över att ni tänker. Jag kan inte påstå att jag gör detsamma. 
 
Men nu tänkte jag ta och avrunda. Eller vänta. Jag TÄNKTE avrunda. Jag har tänkt! Är ni inte stolta? Jag är stolt. Eller så tänker jag vara stolt.
 
Nu tänkte jag igen!
 
Det här är stort, jag måste nog sluta medans min hjärna är i form. Stora planer kommer att smidas ikväll känner jag. Det tänker jag allt se till. TÄNKER se till. Ja jäklar. Det här inlägget kommer nog att gå till historien.
 
Det hade ni väl inte tänkt er?
 

Hets?

Jag har tänkt!
 
Höhö, älskar att inleda så, det ser så roligt ut. Eller så är min humor speciell. Men tänkt har jag faktiskt, vilket troligen kommer att resultera i ett seriöst inlägg igen.Snart blir jag känd som den här gravallvarliga personen jag inte vill ses som. 
 
-Den här Jalle förresten, hur är han?
-Världens mest seriösa människa!
 
Ungefär så.
 
Nej men som sagt, jag har tänkt. På den här träningshetsen som råder lite allmänt. Undrar om folk tycker att jag är en av alla påfrestande människor? Jag håller ju visserligen inte på och predikar för mycket om det men ändå. det känns lite som om folk tycker det är jobbigt så fort man nämner det, att man är en "sån". När jag faktiskt bara har hittat något jag tycker är väldigt skoj och intressant. Blir jag för odräglig en dag får ni väl säga till. 
 
 
Nu måste jag sluta och packa träningsväskan till i morgon..ähum.

Äldre dagar

Har precis laddat upp min bodycombat-komplettering, nu är det bara att vänta på avrättning..Betyget menar jag. Som kommer att bli en avrättning men ändå. Det här med att se sig på film, i alla fall i det sammanhanget, jag klarar bara inte av det.Vågade inte ens titta igenom dem utan skämskudden i högsta hugg. Men nu är det gjort och jag har en chans till på mig efteråt. Vill nog mest att det ska vara över så jag kan lägga instruktörs-drömmen på hyllan och gge allt på träning istället.
 
Annars slog mig tanken idag att jag är väldigt glad! I alla fall idag. Det finns flera detaljer i mitt liv som jag trivs väldigt bra med! Övriga detaljer tar vi och spolar ner i toaletten tycker jag. Tillsammans med min konstiga åldersnoja som kommer och går. Tiden går lite fort!
 
Men det går fort när man har roligt har jag hört. För jag är ju rolig! Den dag jag försvinner ska folk minnas mig som en rolig jävel.
 
Eventuellt en rolig jävel som blev vältränad och lycklig på äldre dagar!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0