jalli

 Jag började skriva ett inlägg förut men så lade tangenterna av. Förutom Enter och den där sudda-pilen-vad-sjutton-den-nu-heter. Jag hade egentligen tänkt skriva fan istället för sjutton men man måste ju tänka på språket och hålla en god ton tycker jag som den goda människa jag är. När jag skrev "god" dök ordet "smaskig" upp i huvudet förresten, helt normalt. Jag menar ju inte att vara självgod liksom. alltså inte självsmsaskig utan bara att jag tror gott om mig själv. inte smaskigt. Men det gör jag nog inte ändå. Det smakar allt lite beskt.

 

Nåja.

 

När man är ute på nätet,eller facebook snarare, dyker det alltid upp reklam för riktiga kvalitets-länkar man kan trycka på. Nyss fick jag "du har skalat apelsin fel i hela ditt liv" upptryckt i ansiktet. Är det verkligen någonting som folk går omkring och mår dåligt över? Åh nej, jag har skalat apelsin fel hela livet och hade kunnat tjäna ihop säkert en timme som jag hade kunnat lägga på att gå ut i skogen och plocka blåbär med ena armen bakbunden och en pizza-kartong på huvudet på!" 

 

Så tänker man när man är helt normal som jag, Jag ser framför mig hur jag är med i någon tävling när man plötsligt borde säga att man vill utföra stordåd, som skönhetstävlingarna var förut. 

 

- Jag vill hjälpa alla världens fattiga för ingen ska behöva vara utan mat och utbildning. Men först och främst ska jag starta min alldeles egna tv-show där jag lär ut folk hur man skalar apelsin fortare. Först då kan vi komma tillrätta med världsproblemen tror jag.

 

Tihi!

 

 

 

 

 

 

Året börjar ju att närma sig sitt slut. Även min fantaiska ålder som bara ska lämna mig alldeles ensam tillsammans med en okänd siffra jag inte alls vet hur jag ska förhålla mig till. Himla läskigt. Men det blir nog ungefär som förut! 

 

Jag tog passfoto idag också, det var ju en upplevelse. Alla småsaker man gör inför en främmande människa blir så otroligt stela och onaturliga för mig, vet inte riktigt varför. Jag hade försökt pressa ner min jacka i väskan eftersom man inte fick ha den på, då visade han att man kunde hänga upp den så upp med jackan från väskan igen. Då håller jag självklart jackan helt fel så jag får leta efter den satans öglan och försöka trä dit den med mina halvfumliga fingrar. Jag som hade tagit av jackan i tid för att det skulle gå snabbare...heh.

 

Eller som på gitarrlekstionen. Först sätter jag mig, sedan inser jag att gitarren står längre bort så jag sträcker mig fram lite halv-vingligt för att ta den. Inser efter det att det kan vara bra att koppla i den, reser mig halvt för att ta tag i sladdjäkeln, utan att tappa gitarren i golvet som jag säkert skulle ha lyckas med. Försöker först koppla in den i fel förstärkare. När jag äntligen har kopplat in rätt och slagit mig ner på stolen inser jag att jag inte ens har satt igång förstärkaren. Ja jävlar, det finns ju smidigare människor.

 

Att jag är tvungen att prata engelska med läraren ska vi inte ens gå in på.