jalli

När man har en ledig vardag så kan man lyxa till det ordentligt! För mig innebar det idag att sätta på mig strumpor först klockan 18.00 när jag behövde slänga sopor. Ordet lyx har uppebarligen inte samma betydelse för mig som för andra. Man ska lära sig att uppskatta små saker här i livet! Vad mer kan jag tänka mig att uppskatta?

Eftersom jag tog på mig strumpor nu behöver jag ju inte ta av dem igen. Det är ju himla lyxigt.

Oj. Listan tog visst slut där. Det var ju inte så lyxigt. Men jag klarar mig utan lyx i mitt liv. Eller hela mitt liv är ju ett enda stort lyxpalats! Då menar jag inte att jag bor i ett slott eller att jag har 20 miljoner på kontot. Jag har bara mindre krav än andra.

Jag kan verkligen konsten att få saker att låta sämre än vad de är insåg jag nu. "Jag har det lyxigt för att jag har lägre krav än alla andra och är nöjd med mitt fattiga liv". Ungefär så lät det. Men jag ser mig ju inte som fattig. Eller rik. Bara nöjd. Så vill ni ge bort 50 miljoner välj någon annan!

Trodde någon på det där?

Jag har börjat äta grönsaker! Eller mer grönsaker ska jag tillägga. Jag bestämde mig för att dra ner på kolhydrater och äta mer grönsaker. Jag känner mig oerhört duktig och nyttig måste jag säga. Grönsaksdisken skakar numera av rädsla.

"Fan, fan han kommer ju hitåt! Förut var man ju säker? Minns ni Jalli grabbar? Han var så fin, fick oss att känna oss ganska säkra eftersom han oftast bara gick förbi eller i alla fall inte tog mycket av oss. Nej där räffade han åt sig Gurra gurka! Vad ska vi ta oss till? Han är på väg...Nej där tog han med sig Pelle Plocksallad också! Våra dagar är räknade. Hjäääälp!"

Alla grönsaker har nämligen ett förnamn som börjar på samma bokstav som den grönsaken de är. Om ni nu inte vissta det.

Jallis blogg-kunskap är bara förnamnet

Jag är mästare i att se roligare saker i saker som inte är roliga av naturen. Eller i min natur blir det ju roligt. Enligt mig i alla fall. Jag är en mästare på att se roliga saker som i alla fall jag tycker är roliga som inte är roliga av naturen för alla utom mig som ser det roliga i dem. Roligt va?

Som på bushållsplatsen. Ni vet stället där tidningarna ligger som man så snällt kan få läsa helt gratis. Det står en bra text på det stället. Jag skulle vilja sätta dit flera ställ på busshållplatsen med olika texter på. Det skulle bli kul!

Ställ 1 och även det korrekta: När ni har läst klart tidningen ge den till en vän eller lägg tillbaka den i stället.

Ställ 2: Läs inte tidningen, lägg tillbaka den istället.

Ställ 3: När ni har läst klart tidningen lägg tillbaka den i ställ 1.

Ställ 4: När ni läst klart tidningen kan du även lägga den i ställ 2 i stället.

Ställ 5: Alltså inte i ställ 1 utan ställ 2 på det förra stället. Alltså inte ställ 1.

Ställ 6 ur funktion. Blev du ställd nu?

Då skulle det bli lite roligt på busshållplatsen igen!

Jag har tänkt.

Jag älskar att inleda med den meningen! Jag vet inte varför men jag tycker att det är genialiskt. Det är säkert ingen annan förutom jag själv som ser humorn i det men då har jag åtminstonde gjort en människa glad! Då undrar ni såklart vad jag har tänkt på? Det vet jag inte, jag ville bara ha en rolig inledning som ingen annan förstår men som jag själv tycker är rolig som åtminstonde ger mig bra självförtroende vilket gör att jag kan skriva en lång mening som ingen orkar läsa.

Pust

Där bröt jag nästan mot mina egna prydligskrivnings principer men det var det värt.

Så vad har jag tänkt?

Det visste jag ju inte men jag kan tänka nu lite snabbt. Jag ska bara hämta mitt kaffe först.

Så.

Det finns massa roliga saker man kan tänka på! Om min lampa hade rutiga prickar(jag vet att prickar inte kan vara rutiga men orkar inte ändra. Det lät roligast så här!) skulle ljuset då bli annorlunda?

Om min lägenhet låg på botten skulle mitt se annorlunda ut då?

Om jag hade varit ett djur skulle jag då vara prickig eller randig? Eller rutig? Eller rutiga prickar?

Skulle jag då ha kunnat extraknäcka som en lampa I Jalles lägenhet?

Även fast Jalle inte skulle vara där eftersom han var sin egen lampa?

Vem skulle i så fall bo där?

Skulle den personen vara medvetet om att lampan var en Jalle?

Nästa blogginlägg kanske jag borde förbereda bättre. Eller så rutar jag bara prickar i hela inlägget. Ritar menar jag. Ritar prickar.

Som är rutiga.

Mitt glas gick sönder idag! Fråga mig inte hur eller varför. Jag såg bara att det var stora sprickor i det när jag hade hällt upp mjölk eller vad det nu var. Det känns lite sorgligt eftersom jag tyckte om det glaset! Undrar om glaset tyckte om mig? Jag är skeptisk.

Det hade hängt med ett tag tror jag. Använts ofta även när det själv kanske bara ville vila inne i skåpet. Den hade nog börjat spricka sig själv. Trött på livet. Trött på Jalle. Trött på allt. Nu hann jag ju som tur var upptäcka det så att det slipper ta livet av sig. Istället får det slängas och krossas när det landar på en massa andra glas. Jag vet inte om glaset själv är så lycklig över att jag hittade vad den höll på med innan det var för sent. Innan jag öppnade och såg det ligga i tusen bitar där inne med en lapp bredvid:

"Jag hatar dig. Jag hatar dig och din jobbiga musik. Jag hatar att du ska hälla iskall mjölk i mig hela tiden, jag fryser! Nu ska jag till glashimlen och träffa likasinnade som förstår mig. Hoppas all din mjölk och allt ditt vatten smakar äckligt. Hej då."

Det var faktiskt elakt skrivet av honom. Det kändes som att hela mitt liv bara gick i kras.

Höhö.

Det är påsk! Jag tänkte sprida lite påskglädje med det enda rätta: Kycklingar!

Många kycklingar

Kläckta kycklingar

Kyckling med paraply

Om jag hade gillat att hålla på med garn skulle mina kycklingar ha sett ut så här..

..och hade jag ritat hade den sett ut så här!

Glad påsk!

Man ska ta vara på de tillfällen i livet när man upplever det där lilla extra. När man känner sig lite extra duktig. Lite extra fin. Lite extra vad det nu kan vara. Så i morse när jag tog på mig skorna råkade jag vips slita av ena skosnöret. Hoppsan!

Jag kände mig genast jättemanlig. Inte ofta jag gör det så jag får ta i extra mycket denna gång. Jag är säkert starkast i hela världen eftersom jag rycker av mitt skosnöre när det inte ens är meningen! Att det blir fult och svårt att knyta ena skon har mindre betydelse tycker jag. Jag är häftigast och tuffast i världen!

Jag ser framför mig hur någon är på väg att råna mig och plöstligt stannat upp skräckslagen och tittar ner mot min sko:

-Du..du har...har du..ryckt av den där..själv? Med EN hand?? Förlåt jag ska aldrig mer besvära dig igen!

Jag kanske borde byta träningsform till något där man inte tränar barfota. Så jag genast får den där respekten som bara ett avryckt skosnöre kan ge.

Här sitter jag med min blodpudding. Nej det gör jag inte, jag väntar på att den ska bli färdig, ursäkta lögnen. Vi kan väl vara vänner? Tack!

Ja som sagt, här sitter jag med min blodpudding. Nej det gör jag inte, den steker fortfarande.

Som sagt, jag steker min blodpudding. Alltså inte här vid datorn utan på spisen fast jag sitter vid datorn och för tillfället inte steker den. Fast jag steker den.

Som sagt, här sitter jag med min blodpudding.

...

Nej den är inte klar, jag vet. Men tack för upplysningen.

Många gillar verkligen inte blodpudding har jag märkt. Näst intill hatar. Men inte alls lika många verkar hata mig. Var är sambandet? Mycket märkligt detta. Jag måste lösa det här. Men inte nu.

För nu sitter jag snart med min blodpudding. Som steker fortfarande. Men snart är klar. Jag längtar redan efter dig!

Fast du steker fortfarande. Alltså inte steker själv men stekes.

Ska jag lägga ner nu?