jalli

Jag skulle kunna inleda med att återigen säga hur dålig jag är på att blogga nu för tiden, men det vore ju ungefär lika oväntat som om tomten skulle säga "i år tänker jag nog dela ut lite julklappar!" Eller som om någon skulle hävda att de flesta som går till optikern har synfel. Eller att fåglar faktiskt kan flyga. Eller att sagan om ringen faktiskt finns i bokform också.

 

Ni fattar principen.

 

Så varför bloggar jag så sällan? Jo för att jag roar mig med att ha panik för att uppkörningen närmar sig, panik för att jag måste till jobbet när väckarklockan ringer,panik för att jag ställer klockan astidigt för att träna på mina lediga dagar. Panik för att min hår har blivit så himla långt. Panik för att jag inte har övar tillräckligt på gitarrläxan. Panik för att jag inte har bloggat. Panik för att jag inte kommer på något att blogga om. Panik för att jag nästa morgon minns att jag glömde att blogga.

 

Men nu får det allt vara nog med panik. Jalli är en panikfri zon. Kom hit och känn lugnet finna er. 

 

Men bli inte så lugna så att ni försover er och förlorar jobbet. Det vill jag inte ha på mitt samvete. 

 

Panik!

 

Det pratas mycket om mat nu för tiden. Man ska experimentera i köket har jag hört folk säga. Eller det ordet har i alla fall förekommit. Jag kör en annan variant. I sista sekunden-inspiration skulle man kunna säga. Eller "vad fan jag kör väl i det där också"-inspiration.

 

JAg använda det nu när jag gjorde ugnsstekt falukorv. Hade på det jag hade hemma som skulle vara enligt reglerna. Men när jag stod där och tittade vad jag hade dök tanken upp från ingenstans. 

 

-Grön curry! Ja varför inte?

 

Den korven blev det drag i så att säga.Eller hur lät det där förresten?

 

Förlåt.

 

 

Livet är orättvist tycker jag.Mest tycker jag det för att det är en bra inledning på inlägget men ändå. Inlägginledning är för övrigt ett bra ord tycker jag. Det skulle säkert kunna ha en massa roliga betdelser men det får helt enkelt bli en annan inlägginledning. 

 

Tillbaka till orättvist. Eftersom jag tillhör den lyckliga folkskaran som inte har helt perfekt syn(ganska dålig faktiskt) så hämtade jag ut mina linser idag. Nu är det ju väldigt trevliga personer som jobbar där men tänk om en riktigt otrevlig optiker skulle öppna en butik?

 

-Du ser faktiskt ganska värdelöst Jalle och det finns inget du kan göra åt det. Men det är därför jag är här förstår du, så du kan få vara som alla andra. I alla fall för 3 månader. Hit med två tusen tack! 

 

Men jag är inte bitter.

 

Dagens ord är krypolja. När jag såg det tyckte jag att det var roligt på så många sätt. Det skulle kunna finnas så många bra användningsområden! 

 

En olja till barn?

 

En olja för lampor i kryphöjd?

 

En leksaksolja för bebisar?

 

Kanske vore något för kalaset? Istället för "knytkalas" kommer "krypkalas" bli en vanlig term. Jag känner det på mig!

 

En krypolja för dörrar borde uppfinnas. Jag skulle döpa den "kryp-in"!

 

När den inte fungerar skulle man kunna skrika "jävla kryp!"

 

Nu slutar jag nog. Annars blir detta inlägg alldeles för KRYPtiskt.

 

Jalli-bloggen som flödar av kunskap.

Nu var det ju jättelänge sedan jag bloggade! Mina fantiska och vettiga inlägg har ju lyst med sin frånvaro. Eller fantastiska kanske är att ta i. Vettiga är nog att ta i ännu mer. Kalla min blogg för vettig är nog som att skälla på en isbjörn för att den cyklar dåligt. Men de kanske är fantastiska cyklister, vad vet jag? Jag är inte den som diskriminerar! Jag ser fram emot kommande isbrjörns-race i framtiden. Tour the isbjörnar.

Bland de första sakerna jag tänkte när jag kom hem från jobbet idag var "åh vad skönt att släppa ut håret!" Då såg jag bilden framför mig hur jag kommer hem, släpper ut håret och börjar slänga det vackert åt höger och vänster. Heöst ska det automatiskt börja spelas vacker musik. Gärna någon konstig effekt som gör att allt går i slowmotion också. Då skulle jag ju alltid känna mig glad och lycklig över att få komma hem.

 

Because I´m worth it.

Igår tvättade jag(tänk vad kul det hade varit att avsluta blogginlägget här och inte skriva något annat. Precis min humor). Ofta tvättar man ju när man snart inte har något val längre. I mitt fall när jag hade helt slut på acceptabla tröjor. Vilket innebar att jag fick ta på mig en ful jävla tröja eftersom det knappast hade varit acceptabelt att gå halvnaken till tvättstugan heller. Att ta på mig denna tröja resulterade i en väldans massa tankar:

 

Nästa gång bokar jag tvättid tidigare..

Internet är en fantastisk grej. På senare tid har jag insett att det är ett bra verktyg till att hitta namn på låtar man inte vet vad de heter. Söka på de få ord man kan och så. Skitsmart. Om jag hade haft kunnandet skulle jag ha velat starta en sida där man kan söka upp låtar genom att, istället för att skriva, sjunga in det man kan av låten. Till exempel ett gitarr-riff. Tror det hade blivit fantstiskt eftersom det ofta är musiken man kommer ihåg. I alla fall jag. Man kan gärna få sjunga trummor, bas, klarinett, triangel eller vilket humör man nu är på. Är det inte en fantastisk idé?

 

Det vore inte bara en fantastisk sökmotor utan det skulle ju ha ett enormt underhållningsvärde. JAg tror att folk med glädje skulle lägga upp klipp på hur de sitter och och letar efter specifika låtar. Det är bara början, jag lovar att det kommer att dyka upp stora talang-tävlingar inom ämnet också, jag har något stort på gång!

 

Avsltningsvis så är det ju december så då måste jag slänga in ett julrim!

 

 

 

Ni är varnade.

Jag lyssnar alldeles för lite på musik nu för tiden! När jag är på väg någonstans lyssnar jag ju ständigt men inte när jag är hemma. Idag beslöt jag mig för att ändra på det och vad lycklig jag kände mig! Nästan så att jag vile börja sjunga med och då är jag jäkligt lycklig för sjunga med är inget jag brukar göra frivilligt. Nu gjorde jag ju inte det för då hade väl grannarna ringt störningsjouren men tanken är ju god. 

 

Men tanken är rolig. Att jag skrålar för full hals och vägrar öppna så det får slå in dörren medan de håller för öronen och jag tittar på dem medan jag sjunger med i refrängen som precis har börjat:

 

"I´m not as good as I once was"..

 

Höhö.

Idag hade jag strömavbrott i några timmar. Det lockade verkligen fram min bästa sida, för att inte tala om min intelligens:

 

Hmm nu när det ändå är strömavbrott kan jag ju passa på att dammsuga! Nej just det.

 

Det vore gott med lite kaffe! Nej just det.

 

Batteriet börjar ta slut i mobilen jag måste ladd...neeej HELVETE!

 

 

Jag har det inte lätt.

Idag kom jag på att man kan gräva bakom sittdynan i fåtöljen! Jäklar vad fynd jag gjort. Diverse kläder, säkert 5 olika typer av klädesplagg och ett örhänge. Vilken grej! När jag kommer hem efter jobbet i morgon kanske den här åtit upp nya grejer? Eller skaffat helt nya? Som en önskebrunn fast ingen brunn utan fåtölj och ingen önskning bara gåvor! En -ej-önsknings-utan-gåvor-brunn! Jag menar fåtölj.

 

Synd att den ser ut som stryk bara. Det kanske är därför den ger mig saker? Kompensera för sitt fula yttre. En mycket godkuddad fåtölj det där må jag säga!

 

Jag tycker för övrigt att tiden går fort! Snart november! Undrar vad tomten gör alla andra dagar när det inte är julafton? Han kanske dansar riverdance!

 

Det önskar jag mig i julklapp att få se!

Har kommit hem efter en fantastisk arbetsdag och väntar nu på att mina cannelonisar i ugnen ska bli klara. Det heter cannelonisar, jag lovar. Formen på dem är nog högst tvivelaktig eftersom de envisades med att spricka när jag rullade dem. Lammfärsen i dem är nog också högst tvivelaktig men eftersom jag jobbar i butik och är så tuff och manlig så bedömer jag att det går bra. 

 

Stryk tuff och manlig förresten, det går ingen på. 

 

När jag skrev cannelonisar tänkte jag på att det rimmar på galonisar. Jag ska tillverka jättestora canneloni som man kan trä på sig på benen när det regnar. Det blir nog succé. Jag ska klura ut ett sätt att höja temperaturen på regnet också. Inte så att det skadar människan utan bara värmer cannelonisarna.

 

Lunchen är fixad!

 

Smart va?

Det här med att hänga upp lampor är inte min grej. Eller så köper jag fel lampor vilket också skulle vara typiskt mig. Men har man redan en felaktig lampa i vardagsrummet kan man ju inte ha en annan modell i samma rum, det förstår ju till och med en kråka som cirkulerar runt eiffeltornet. 

 

Men för att återgå till lamp-problemet. Det är en intressant procedur det där. Mitt humör drabbas på samma sätt som om jag skulle ha tvingats göra om en 10 årings mattetest och fått underkänt. Alltså jag blir lite halvgrinig och ifrågasätter min roll i denna värld. Jag blir även lika andfådd som om jag skulle ha sprungit en mil. Lampan har säkert jättekul åt mig.

 

-Det här går ju inte så lysande för dig(om det fanns lampor med göteborgshumor skulle de säkert hamna hos mig..)!

 

-Tyst ditt ljushuvud!

 

-Nähä för vore jag ett ljushuvud nu så skulle det gå lysande för dig!

 

-Är du inte tyst kommer det inte se så ljust ut för dig heller!

 

-Behöver jag påpeka att det inte alls är lj..

 

 

 

Så började den komplicerade relationen mellan Jalle och lamporna.

Går nu in i min femtioelfte dag som inteheltkryiallafallinteommanjämförmedinormalafall. Det känns lite slitsamt. Så då tänkte jag skriva ett slitsamt inlägg. 

 

Jag tycker att jag borde komma på någon genialisk idé varje period jag är sjuk. Jag menar, det är ju knappast ofta det händer. Att jag är sjuk alltså. Jag tycker att det är ganska lagom att lösa något världsproblem de få gånger det händer. Så jag börjar med att blogga för är det något som visar min geniala sida är det ju bloggen. Ska se om jag kan komma på några geniala saker med mig själv.

 

1. Jag är roligast i världen.

 

2. Jag är jävligt allvarlig.

 

3. Nämnde jag roligast i världen?

 

4. Jag gör världen till en bättre plats.

 

5. Jag gör bloggen till ett roligare fenomen helt enkelt.

 

Tänk om jag skulle vara krasslig varje dag. Snacka om storhetsvansinne.

 

 

Idag har jag tillverkat lite fläskpannkaka. Det har jag nog inte gjort sedan jag var liten. Tror jag. Det blev nog bra men hade ingen långpanna så jag tog en djupare form och då blev den ju inte alls så där tunn som när jag var liten utan som en jättepaj fast inte en paj ändå utan mer som pannkaka än som en paj.

 

Tror jag.

 

Gott blev det i alla fall. Ungefär som alla mina handlingar. Tror jag. Jag är ganska ödmjuk faktiskt. Ska nog skölja ner det med lite kaffe snart. Eller ite skölja ner det för jag har ju faktiskt redan ätit det och det var gott men kaffe ska det ändå bli för det är också gott så varför inte kombinera och börjar ni bli trötta i ögonen nu?

 

Tänk om man kunde komma på någonting som sedan blir jättestort. Som kaffe. Då skulle man bli berömd och alla skulle visa tacksamhet och man blev hyllad överallt det vore ju jättehäftigt tänk att alla skulle tänka på mig när de dricker hur tufft vore inte det och nu blir väl ändå mina meningar lite långa?

 

Tror jag.

 

 

Det här med att ha problem angående vad man ska äta till middag känner vi ju alla igen. Därför har jag tagit problemet till en ny nivå. Jag var duktig och letade upp ett antal recept och köpte allt jag behövde för att slippa hadla under några dagar. Himla smart faktiskt. Det gick bra tills det bara var en rätt kvar att laga. Nu står jag här med ett ingredienser hemma varav ett bestämt antal av dem troligen ska bli en maträtt som jag hade bestämt att den skulle vara jättegod. Men har ingen riiktig aning om vad. 

 

Dagens huvudperson:Fläskfilé.

 

Jag kan ge mig sjutton på att den jäveln ligger och hånflinar åt mig. Hur nu en fläskfilé kan hånflina men det kanske det kommer att annat inlägg om någon dag.

 

-Har du kommit på det än din korkade idiot? säger fläskfilén.

 

Nej nu jävlar ska jag klara det här. Aldrig att jag låter en sladdrig filébit skratta åt mig. Jag ska reda ut det här.

 

Matchen kan börja!

Livet är inte lätt. Lyssna på farbor Jalli nu. Livet har sina fördelar och nackdelar och ibland känns det lite tungt. Som när jag nyligen använda fel lock till fel matlåda! Det blev ju katastrof. En ond cirkel blev det också, en matlåda med fel lock låg kvar i diskmaskinen på jobbet så jag hade fel hemma som jag var tvungen att använda. Så nästa kunde jag bara ta hem den felaktiga igen och det bara fortsatte. Jag kände mig så hjälplös. JAg ger mig sjutton på att det kommer sätta käppar i hjulet för min karriär i framtiden.

 

-Ja du Jalle, jag måste säga att det ser väldigt bra ut. Du är precis den vi söker men när vi ringde för referenser fick vi höra att du aldrig klarar av att ha rätt lock till dina måtlådor. Så vi måste nog anställa någon annan istället.

 

Attans.

Jag vet vad ni tänker. Här sitter ni och har dött av tristess och ingen Jalli-uppdatering på hundra år men Jallisar har ju också rätt till att ha semester! Släpp det nu.

 

Jag skulle kunna blogga en massa om hur jag har börjat springa en massa men det finns redan ett inlägg ute i bloggvärlden om det som jag aldrig kommer att överträffa så jag skippar det.

 

Men visst är jag förjävla duktig?

 

Jag skulle även kunna blogga om att jag har promenerat idag.

 

Visst är jag förjävla duktig?

 

Tänk om jag skulle vinna något jättestort, typ nobelpriset eller något. Då skulle jag vara tvungen att vara sådär jättefinklädd, bara det är ju jobbigt. Stå i centrum är också jobbigt särskilt när alla applåderar. Men jag har åtminstonde tacktalet klart för mig:

 

"Visst är jag förjävla duktig?"

 

Efter det talet kan vi snacka om applåder!

 

 

 

 

 

 

Jag fascineras av komiker. Deras mod och hur sjutton de valde den karriären och att överleva vägen dit och allt det där. Nu tänker jag ju inte bli en själv men jag skulle gärna stjäla lite delar av det. Egentligen mest publikdelen. Det borde vara så på alla jobba tycker jag. Vore trevligt med en stor applåd när man kom till jobbet. Kanske både av kollegor och kunder. Då skulle ju alla få en bra start på dagen!

 

Jag är däremot osäker på hur bra effekt det skulle ha när alla applåderar när man går hem. Det kan nog sänka självkänslan en del.Men å andra sidan applåderas det ju när man kommer dit igen nästa dag.

 

En god cirkel helt enkelt.

 

Bara lite tröttsamt för de som kommer hem till familjen och alltid surar när de frågar hur ens dag har varit.

Eftersom min kära lillebror lade upp filmklipp där det berättas historier där alla ord börjar på samma bokstav lev jag inspirerad att försöka göra samma sak. Förvänta er inte ett allt för häftigt resultat. Jag tar bokstaven J förstås. En svår bokstav men känns som den enda rätta.

 

Jag visste inte alls vad jag skulle blogga om så då tänkte jag googla på något konstigt för att få inspiration. Så jag googlade på "legofrö".

 

Ja.

 

Vet inte ens vad jag kan säga om det. Det dök inte upp några intressanta saker direkt men det gör detsamma för jag hade bara en sak i huvudet. Hur står det till i huvudet på någon som får för sig att googla legofrö? Jag kanske borde söka hjälp.

 

-Ja du Jalle, allt ser ju normalt ut. Varför sökte du dig hit egentligen?

 

-Jag skulle blogga och det första jag kom att tänka på att skriva var legofrö.

 

-Spärra in den jäveln!