jalli

Man har olika problem här i livet. Mitt största problem just nu är en jäkla spark jag inte kan få till som jag måste förbättra för att få godkänt att få skicka in en licensfilm till att få instruera bodycombat. Hur svår ska en liten spark vara att få till korrekt? Lite svårt att hitta ett ställe i lägenheten att öva på utan att någon ska få en anledning att ringa polisen. 

 

-Det står en galning i en lägenhet och sparkar hej vilt!

 

-Sparkar? På vem då?

 

-Ingen. Tror jag. Men det syns inte så bra. Dessutom är de fula!

 

-Fula? 

 

-Ja tekniken är ju helt fel! Plus att hans balans är jättedålig, det ser itne klokt ut. Vad tror att han sysslar med?

 

-Du har rätt, vi får nog åka och ta en titt på det där. Dålig teknik är inget som ni grannar ska behöva stå ut med!

 

 

 

Så om jag inte skriver ett nytt inlägg under något halvår så har jag nog åkt fast.

Vid ett tillfälle när jag gick i högstadiet hade vi någon specialgrej när alla stod i en ring och en i taget fick gå fram till mitten och säga vad man hette samt vad man ville bli. Jag funderade på hur det skulle bli om jag skulle göra samma sak idag.

 

Jäkla troligt förresten. "Jalle vad vill du göra när du blir stor?" VA? Kallar du mig tjock?? Är jag det? va? va? Fyy vad elak du är! Buäääää!

 

Nej men allvarligt talat. det jag skulle vilja svara i det läget är faktiskt "jag vill bli rolig!" Lite så känns det. Jag avundas folk som kan det där med att vara rolig inför flera människor. Men jag kan i alla fall vara rolig i skrift! Eller hur? Jag är jätterolig.

 

Jätterolig. Ni kommer att skratta ihjäl er. 

 

Jag lovar.

 

Ha.

 

ha.

 

Jätterolig.

Jag tänker inte blogga om midsommar på midsommarafton! Det finns det fler som gör.Istället bloggar jag väl om midsommarafton omkring nyår bara för att vara jobbig. Det känns som min grej!

 

Men att jag vet vad jag iten ska blogga om innebär ju inte att jag automatiskt vet vad jag ska blogga om. 

 

Jag har insett att någonting som jag någon dag skulle vilja lyckas med är att få en hel grupp att skratta åt något jag säger. Jag har nog blivit skadad av alla komiker-klipp jag har sett den senaste tiden. Men det behöver ju inte vara en grupp på femtio pers. Det kan vara ett litet vackert sällskap på tre personer kanske? Dock inte så aktuellt nu när jag är lika positiv och glad som en spätta på sandstranden.

 

Jag skulle gärna skriva mer men har lite ont i örat och ska vila. Det är inte mängden i blogginläggen som räknas har jag hört. Fast jag hör ju inte lika bra. Så det kanske inte stämmer. 

 

Vad knasigt det blev!

Att skriva seriösa inlägg är lite emot min religion. Fråga inte vilken religion för då kommer jag bara svara något fånigt som Jallendomen eller något. Det vill jag ju skona er ifrån. Men jag undrar om det inte får bli ett seriöst inlägg ändå. Då menar jag inte inlägg som jag skulle stoppa under tröjan av oklar orsak utan det jag skriver. Om det skulle missuppfatttas liksom. 

 

Seriöst var det ja.

 

Jag mår verkligen inte bra nu, så var det skrivet. Men jag har ingen aning om varför, så var det skrivet också. Det är jäkligt irriterande när man så gärna vill vara den glada, roliga personen som får andra att må bra. Inte den nestämda personen som inte alls gillar sig själv trots att han vet att han borde. Utan att veta varför. Som till och med tar och söker hjälp för det. Så var det också skrivet. 

 

Så varför är jag så pass personlig och (j)allvarlig nu helt plötsligt? Himla bra fråga. Om jag gör ett seriöst inlägg någon gång ibland kanske ni respekterar mig något enormt och ger mig något prestigefyllt pris? Eller så ville jag skriva av mig lite. Eller så är jag bara en väldigt fin och ärlig människa

 

Men nästa inlägg ska nog bli åt det mer oseriösa hållet. Var så säkra!

.

 

 

Jag skulle ju kunna skriva ett väldigt tragiskt inlägg om hur jag mår just nu men att skriva den sortens allvarliga och seriösa inlägg är ju inte riktigt min grej. Min grej istället är..kråkor!

 

Nej jag skojar bara, det råkade vara vad jag såg framför mig på en tidning. Fast en tecknad variant. Om det nu var en kråka. Kanske koltrast? Märks det att jag har stor koll på fåglar? Tänkte väl det. Vi går tillbaks.

 

Min grej istället är..ja. Jag kom inte på något så jag beslöt mig för att googla "min grej". Det här dök då uppt

 

Eftersom att jag är lite lätt tränings-skadad numera var jag på gymmet innan jobbet på söndagmorgonen. På tv-skärmen framför mig visades den animerade Batman. Jag blev ju överlycklig men tyckte för en gångs skull att det var väldigt synd att det inte var något ljud på tv:n. Jag funderar på att maila någon ansvarig och klaga. Eller ringa, ser framför mig hur samtalet skulle se ut.

 

-Vad kan jag hjälpa dig med?

-BATMAAN!

-Ursäkta?

-Jag vill kunna höra Batman när jag tränar. Batman!

-Nu förstår jag inte?

-Hur kan ni ha ljudet avstängd när Batman visas på tv??

-Har du verkligen ringt rätt nu? Hur gammal är du?

-33.

...

 

-Hallå? Hallå?

Första april är djävulens påfund. I alla fall om man heter Jalle. Jalli. Whatever. Jag går ju på allt! Tror för gott om alla. Vi borde döpa om dagen till "1:a lura-Jalle-månaden." Jalli. Whatever. Men lura mig kan få konsekvenser tror jag. Så tänk på vad ni säger. 

 

Det blir så jobbigt om ni till exempel lurar mig om att jag har vunnit på lotto. Då kommer jag bli odräglig och berätta det för okända människor på stan där säkert flera med tvivelaktig moral blir mina kompisar. Som sedan inte alls visar sig vara riktiga kompisar utan bara är ute efter mina pengar. Som jag inte har men då har mina riktiga kompisar tröttnat på mig och så står jag där ensam som en tragisk Jalle.

 

Jalli.

 

Whatever.

 

Nu inser jag att skriva blogginlägg går av bara farten när jag väl sätter mig. Ska försöka sätta mig oftare. Alltså blogga oftare, inte vara lat. Bara tillräckligt lat för att blogga ibland.

 

April april!

 

Nej jag skojar bara. Är inte att dra ett aprilskämt om att man har dragit ett aprilskämt det bästa aprilskämtet? eller är det bara som ett stort skämt? På det dåliga sättet alltså. Det kan ni fundera på så tar Jalle och avslutar detta inlägg.

 

Jag menar Jalli.

 

Whatever.

Jag dricker te. Det finns inte många anledningar för mig att göra det. Antingen så är jag förkyld, eller så sitter jag med ett sällskap som jag inte går bra ihop med men som jag kämpar för att gå bra ihop med och som kräver att jag dricker te med dem för att få ingå i deras exklusiva vänkrets.

 

Eller så är jag förkyld.

 

Jag avskyr att vara krasslig, en stor mening med mitt liv försvinner då och jag får ta det lugnt istället. Då kan jag ägna mig åt saker som andra uppskattar iställer, som min blogg till exempel! När jag skriver ordet blogg kom jag att tänka på "glogg" vilket i sin tur leder till ordet glögg som jag inte dricker nu. bara så att ni har koll på det.

 

En till sak jag uppskattar med att vara sjuk är att jag kan ha fula kläder. Det har jag visserligen alltid när jag är hemma men av någon anledning känns det mer okej när jag är sjuk, lite mer godkänt. Precis som att det är lite mer godkänt att inte städa. 

 

När jag tänker efter så är det nog inte så dumt att vara sjuk ändå!

Jag har kommit på snilleblixten att flytta laptopen från datorordet till vardagsrumsbordet! Det bästa jag har gjort, nu kan jag göra allt samtidigt! Även när jag gör allt samtidigt kan jag passa på att blogga samtidigt. Då blir inte bloggen lidande något mer och jag kan samtidigt göra vettiga saker! Eller fundera på vart alla åren har tagit vägen. Eller som nu när jag har klippt mig, vart alla håren tagit vägen. Höhö.

 

Har lagat en tand idag. Innan såg den ut som om det log mot en fast upp och ner. Alltså om jag log så såg det ut som om tanden log också. Fast upp och ner. Så valet var väl att börja bli en sur människa eller laga tanden. Men jag hade nog inte varit sur ändå, bara haft en mindre attraktiv tand.

 

Det hade ju varit surt.

Hej jag heter Jalle och jag är jättedålig på att blogga. Nästan sämst i världen faktiskt. På att uppdatera alltså. Att innehållet håller världsklass råder det ju ingen tvivel om.

 

Jag tänkte att nu när jag har gått igenom så många förändringar och gör så mycket saker ska jag ha som ytterligare ett mål att få till ett blogginlägg i veckan! Inte helt omöjligt. Annars får ni skälla på mig, men då får jag dåligt samvete och dröjer ännu längre med ett till inlägg och så blir ni arga för det och jag får dåligt samvete och dröjer ännu längre och så blir ni arga..

 

Jag skar mig i tummen för ett tag sedan. Den blev jätteledsen. För att inte tala om nageln som ville skiljas från sig själv. Nu efter skilsmässan börjar nageln sakta men säkert finna sig själv igen. Ensamheten blev lite för mycket och längtan efter sin andra hälft blev för stor. Nu är nog den andra hälften snart här igen. De ska aldrig mer skiljas.

 

Med dessa kloka ord avslutar jag dett inlägg i förhoppning om att nästan kanske inte dröjer hundra år. Klart slut!

 

 

Jag är ju faktiskt en ganska seriös människa. Tanken slog mig idag hur vuxen jag ofta känner mig. Som idag: Sköter mitt jobb. Kommer hem. Lagar mat. Betalar räkningar. Dricker kaffe. 

 

Men så tänkte jag att man kanske kan vrida på den vuxna bilden utan att egentligen ändra innehållet.

 

Sköter mitt jobb. Kommer hem. Lagar mat. Betalar räkningar. Dricker kaffe. 

 

I batman-tröja.

Jag tänkte blogga om rädsla. Alla är ju rädda för olika saker. Det kan ju vara clowner, hundar, getingar eller varför inte rädsla för att skriva tråkiga blogginlägg? Tur förresten att det inte  finns clownhundar. Eller clowngetingar! 

 

Så varför detta inlägg? Jo för att jag vill dela med mig av något som har skrämt slag på mig den senaste tiden. Nämligen min brödrost! Det är itne så att den är ful eller fungerar dåligt. Eller att jag inte vet om att jag har lagt bröd i den(så dåligt har mitt minne inte blivit än så länge). Men den låter så högt när den är klar att jag hoppar fem meter upp i luften!

 

Jag vet, då skulle jag slå huvudet i taket. Sluta märka ord.

 

Jag ser framför mig något form av möte med folk som har olika rädslor och fobier:

 

-Jaha Jalle, vad är din rädsla?

 

-Min brödrost!

 

-Jaha okej men du det är inget att...nej. Jag ska nog inte ljuga. Det är något väldigt konstigt med dig. Jag råder dig att sluta rosta bröd.

 

Nu har jag  så extremt många saker i skallen så jag blir på gränsen till knäpp, förutsättningarna för att skriva ett kul inlägg har ju varit bättre. Alltså skriver jag ett inlägg för under dåliga förutsättningar föds ju det mest geniala! Typ.

 

Oj vad seriöst det blev helt plötsligt, det är jag ju inte van vid. Det är nog bäst att blogga lite om kyckling och banan. För kyckling lagar jag nu och banan har jag köpt. Jag tänker inte laga dem ihop. Tänker heller inte blogga mer om kyckling och banan. Nu har jag allt gjort er nyfikna va? 

 

Inom en snar framtid ska det komma in nissar i min lägenhet när jag är på jobbet. De ska fiska upp mina nycklar utifrån så jag funderar på att sätta någon rolig lapp för att liva upp deras vardag. "Tittut!" kanske? Eller endast "säg inte att jag inte varnade er!" Vad rädda de skulle bli. Men då skulle jag få dåligt samvete så bäst att sätta en lapp på insidan av dörren med texten "förlåt!" som de ser när de ska gå igen. Jag är för snäll för att vara elak!

 

Bra uttryck för övrigt.

 

Tar man förresten bort ett t i ordet uttryck blir det utryck. Vilket jag ska göra nu, rycka ut för att äta middag.

 

På återseende!

Jag tänkte blogga om något jag aldrig trodde att jag skulle blogga om. Dans! Eller roliga tankar kring det snarare. Det började med att jag småpratade med min kollega som berättade att hon skulle dansa balett efter jobbet. "Du borde följa med någon gång!"

 

Egentligen skulle jag kunna avsluta inlägget här och bara låta er ha roligt åt tanken. För det har jag haft! Eller så låtsas ni bara att ni har roligt när ni egentligen är avundsjuka för att ni inte skulle se lika snygga ut som jag. Bara attt erkänna!

 

Eftersom min hjärna är ganska frisk så började jag fundera över hur man kunde kombinera dans med mitt arbete. inte dansa på jobbet alltså utan ha med jobbet i dansen. För det vill man ju. Men vet dock inte hur.

 

Att dansa med knivar känns uteslutet. Då ser jag bara ut som en mördare och blir inspärrad. Jag tror man skulle se lätt galen ut om man kombinerar de två.

 

Jag kan ju allti dansa i mina arbetskläder. Men då börjar det likna en musikal eller något. Då kräver det en handling och sång och nej tack.

 

Eventuellt om jag klär ut mig till en någon köttdetalj. Eller en kyckling. Det skulle inte heller se galet ut.

 

Ett eventuellt alternativ är förstås att jag är för bra direkt så alla andra slutar för att de känner att de aldrig kommer nå upp till min mivå och skönhet. 

 

Det är ju väldigt troligt.

 

 

Jag skulle ju kunna skriva en jäkla massa om att jag var på instruktörsutbildning för bodycombat i helgen. Eller så skriver man om att man inte vet mycket om sina strumpor. Jag tar det sista.

 

Jag kom alltså på idag att jag äger ett antal par stumpor, av samma modell alltså, som jag inte vet vilken sida som ska vara utåt. När är de ut och in och när är det korrekta? Kalla mig galen men det syns ju för sjutton inte. Det kom jag alltså på idag. Tänk hur många dagar jag antagligen har gått i ovisshet om att strumporna sitter helt fel! Det är en stor katastrof faktiskt.

 

Ännu värre tänk om någon hade sett det? Då hade jag ju blivit tvungen att säga upp mig, flytta till Nordpolen, äta massa fisk, se till att ingne hittar mig för all framtid så jag slipper skämmas.

 

Vad fisken har med det att göra har jag för övrigt ingen aning om men det lät bra. Eller nej, det gjorde det inte. Men det bara dök upp i mitt vackra huvud. Vackra men lite lätt konstiga uppenbarligen.

 

Så här kan vi med andra ord inte ha det, jag vänder strumporna rätt med en gång!

 

Vilket håll var det nu?

Det var allt ett tag sedan nu va? Jag skyller på att jag inte har haft någo internetuppkoppling. Det har jag inte nu heller så jag tar min smarta telefon till hjälp! Fantastiska grejer dessa telefoner! Hade jag varit lite mer teknisk hade jag ju gjort så här redan för några veckor sedan men vad sjutton. Nu är jag här!

 

Jag skulle kunna skriva glatt om all min viktnedgång, mitt gitarrspelande, teatern jag var med i eller allmänt hur aktiv jag är. Men jag föredrar att skriva att nu när jag kokar ris skulle man ta 2 1/4 dl vatten? Vad är det för mått? Det är ju jättetöntigt!

 

Jag ska införa det i andra grejer med :) Os-grenen två och en fjärdedels-steg! Det blir ju en riktig utmaning!

 

Eller filmen de två och en fjärdedels musketörerna!

 

Eller hitlåten två och en fjärdedels gringos!

 

Glöm för övrigt inte star wars-roboten C-21/4p0

 

Okej den kanske man måste vara lite nörd för att förstå. 

 

Men inte lika nördig som 2 1/4 dl vatten!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sitter denna härliga kvällen-som-är-den-sista-innan-all-jävla-semester-är-slut och tänkte att jag lika gärna kunde blogga lite. Ska försöka att inte vara allt för negativ. Men eftersom jag brukar försöka vara en positiv filur kanske det skulle vara skoj att göra ett negativt inlägg bara för att se hur det känns? Så gör vi!

 

*Det är väldigt varmt(jag vet att det är sommar och man inte ska klaga på det men nu skulle det ju vara en negativ Jalli så vi håller oss till det. Släpp det nu).

 

*Mina skor börjar gå sönder(visserligen skor som är för varma för årstiden men det hör inte hit. Släpp det nu).

 

*Mitt hår är väldigt tjockt och fint men i denna värme är det inte den detalj hos mig själv som jag uppskattar mest.(Nej jag tänker inte snagga mig, släpp det nu).

 

* Min katt fäller som en galning så jag får städa mer.

 

*Jag fäller inte alls lika mycket men ingen städarär åt mig.

 

*Jag funderar på om jag skrivit ett liknande inlägg innan. det vore ju negativt.

 

*Kommer in på något mer för tillfället eftersom jag är så negativ av mig

 

*Tjata inte om att listan är för kort eller tråkig nu. Det blir så himla tråkig stämning då.

 

Var inte så negativ!

 

 

Nu ska jag blogga! Nej vänta jag måste bara sätt på mer kaffe först.

 

Men nu kan jag blogga!

 

Visst jävlar, måste diska min tallrik bara...

 

Nu kan jag blogga!

 

..eller bör jag diska kaffekoppen innan jag dricker det nya kaffet? Äh det var ju bara några minuter sedan!

 

Blogga var det ja!

 

Eller borde jag kanske plugga lite repliker?

 

Äsch jag bloggar!

 

Hmm det var länge sedan jag övad med gitarren..Äsch strunt i det nu.

 

Nu ska det bloggas!

 

Nej visst fan, kaffet är klart. En sekund bara.

 

Så. Färdig att blogga!

 

Eller ska jag packa träningskläderna inför morgondagen redan nu?

 

Nej nu blir det allt bloggande! Det känns som om det ofta dröjer mellan mina blogginlägg.

 

Jag kan inte förstå varför.

Nu när man är tillbaka från semestertider måste man ju skriva lite inlägg. Det finns helt enkelt inga bortförklaringar längre. Att jag skrev de två meningarna för flera dagar sedan det inte har blivit något annat är en annan diskussion.

 

Den tar vi inte.

 

Det ringde på dörren precis. Varför eller vem är strunt samma, det roliga är hur panikslagen jag blir när det ringer. Likadant om det ringer ett okänt nummer. Det är svårt att säga hur jag känner då men ungefär så här:

 

-Hej Jalle, du har inte använt ditt källarförråd på länge.Kan jag få låna det?

 

Okej då.

 

När jag loggade in här på blogg.se såg jag en reklambild och så frågade dem om jag ville bli nästa sunsilk-modell. Jag är väldigt smickrad men får nog dessvärre be att avstå. Men tack för visat intresse.

 

Det där iär min humor i ett nötskal. Har ni tråkigt någon dag så prova att kolla på vallfri skönhetsreklam och så byter ni ut huvudpersonens mot mitt. Nu menar jag inte att jag skulle vara ful utan bara att det blir så otroligt fel i sammanhanget. Det är de små sakerna i livet man ska uppskatta sägs det. 

 

Nu ska jag äta och har inte tid med er längre. Se en reklamfilm om ni saknar mig.