Det är inte synd om mig
Idag skulle jag ha gått på fest egentligen. Min kära kusin Johanna har fyllt 25 och vi ses ju aldrig så jag såg fram emot det igår. Så vad händer när jag vaknar på morgonen idag? Jo jag mår illa! Strålande timing! Man är aldrig sjuk förutom när man ska göra något speciellt, ödets ironi.
Men om ni någon gång skule drabbas av något liknande kan jag förklara vad man(jag) gör en sådan dag:
Först vägrar man tycka synd om sig själv eftersom man inte jobbar på det sättet.
Sedan tycker man ändå tillräckligt synd om sig själv för att laga en god middag och unna sig lite godis. Men det talar man ju inte om, man jobbar ju inte på det sättet.
Sedan äter man sin goda fläskfilépasta som man har lagat så känns det lite bättre. Då tycker man inte lika synd om sig själv som man ju alrig skulle göra. Man jobbar ju inte på det sättet.
Sedan går man väl och lägger sig. Men efter man bloggar, det är svårt att blogga när man sover.
Sist men inte minns vill jag säga ett stort Grattis till Johanna! Jag har inte den blekaste om hon någonsing har läst min blogg men ändå. Grattis och hoppas du/ni får en rolig kväll!:)
