Sylten mot Jalle...slåss!
Här sitter man och äter sin blodpudding! Blodpudding rör upp en massa känslor har jag märkt. Inte bara från vegetarianer utan också en hel del köttätarre som bara tycker att det är äckligt. Men så kommer Jalle, går mot strömmen och tuggar sin blodpudding så där vackert som bara han kan göra!
Jag hade för övrigt ett gräl med syltburken:
Vi tittar på varandra. Syltnurken och jag. Vi vet att endast en av oss kommer att stå som segrare. "Ge upp" säger jag manligt till syltburken. "Inte en chans" svarar den kaxiga sylten. "Du rör mig inte, jag är redan rörd. Rårörd." Ett stort slagsmål utbryter. Efter några minuters kamp har jag överläge. Sedan sa det bara klick. Vilket innebär att jag fick av locket, inte att vi blev kära.
Nu när ni har fått ta del av denna vackra historia kan ni få ta del av en ännu vackrare bild på mig.
Jag har för övrigt just lärt mig att jag kan föra över bilder från min telefon till bloggen. Även om den här inte är från telefonen. Jag förstår att ni som känner mig blir förvånade med tanke på hur teknisk jag är i normala fall. För er som inte vet om hur teknisk eller oteknisk jag är så bevisar bara det att ni inte ens vet vem jag är. Vilket resulterar i denna fråga:
Hur sjutton hittade ni till min blogg?
