Arga lappen
Jag skrev en lapp för ett tag sedan. Ni vet en lapp för att man ska komma ihåg något viktigt ett specifikt datum. Sedan lade jag den i plånboken. Jättesmart drag eftersom de tillfällen jag öppnar plånboken är inte alls de tillfällen där jag har glädje av att påminnas om lappen. Men jag kom ihåg det i alla fall. Efter det kom nästa svåra uppdrag.
Att slänga lappen.
Miljövänlig som jag är beslöt jag mig för att vänta tills jag kom hem så jag kunde lägga den i min fina pappersinsamling. Alltså lade jag tillbaka lappen i plånboken.
Jättesmart drag.
Där låg lappjäveln i jag vet inte hur många veckor. Jag påmindes om lappen när jag öppnade plånboken. När öppnar man en plånbok? När man inte är hemma i alla fall. Om man inte har en bankomat hemma, eller en betalterminal. Vilket vore väldigt korkat för övrigt.
Varje gång jag öppnade plånboken, alltså inte hemma som vi redan har kommit fram till, flinade lappen åt mig.
"Skulle inte du slänga mig?"
"Har du fortfarande inte slängt mig?"
"Du är ju mer korkad än vad jag själv ser ut i sönderrivet tillstånd. Släng mig."
"Hörru grabben nu har det fanimej gått 4 veckor! Snabba på!"
Till slut slängde jag den bland mitt andra papper. Nu ligger han där.
"Jasså slöfock, har du inte gått iväg med pappersinsamlingen?"
"Ingen brådska, jag trivs här med mina papperskomisar. Tänk inte på att du snart dödar oss alla din elaka gubbe."
"Ja, en riktigt gammal gubbe är du faktiskt!"
Men där har han fel, för en pappskalle är jag uppenbarligen inte!
