jalli

Jag har tänkt! Tänkt på att jag alltid ska inleda med att skriva att jag har tänkt. Dels för att det är så roligt (om man har begåvats med min humor) och dels för att jag alltid tänker så konstiga saker så det stämmer ju. Dessutom är det en bra inledning, jag gillar den skarpt. Så därför har jag tänkt att starta med att jag har tänkt. Dethade ni väl aldrig kunnat tänka er?

 

Nej jag tänkte väl det.

 

Det jag har tänkt på är att nu när jag har tagit upp teatern mycket igen så finns det vissa delar i det jag saknar i vardagslivet. Nu jämför jag jobbmässigt och jag är ju inte skådespelare på det professionella planet men ändå. Men där får man ju alltid uppskattning när man har avslutat sitt projekt. Folk man känner kommer och tittar och ger en blommor, komplimanger oich allt det där. Varför är det inte så i alla yrken? Ta mitt som exempel: Säg att jag, som jag gjorde nyligen tex, jobbar 7 dagar i rad. Jag ser ramför mig hur jag har bytt om och går ut i butiken för att handla efter jobbet. Då står det ett helt gäng på kanske 20 pers där, kunder och andra jag känner, som ger mig en jätteapplåd och en massa blommor.

 

-Bra jobbat Jalle, fan vad grym du är! Titta, jag filmade dig förut!

-Viken fantastisk skinka jag fick! Den har du jobbat med länge va?

-Du är så himla rolig!

-Jag är så stolt över dig, visste att du skulle göra det här bra!

-Ska du sälja den här kycklingen länge till? Jag måste hinna rekommendera mina vänner! Eller man boka en via dig?

 

Nåja vissa saker kanske blev lite sådär, men tanken är god. Nästan som kyckling!