Glömsk

Att jag är en märklig människa har jag väl aldrig riktigt tvivlat på, speciellt inte den senaste tiden. Som när jag skulle hinna iväg för att handla innan affären stängde för kvällen. Dels är det anledningen. Att diskmedlet nästan är slut är ju en vettig anledning förstås, men en nästan törre anledning var batterier. " Jag måste ju ha batterier till näshårstrimmern!" Ja det är ju verkligen det mest kritiska när man ändå är ledig nästa dag. Alla människor har väl olika rutiner hemma och tänker på olika saker när de lämnar lägenheten kom jag att tänka på också. Är spisen verkligen avstängd? Har jag med mig plånboken? Kom jag ihåg halsduken? Eller som i mitt fall när jag kom på mig själv med att sänka blicken och samtidigt tänka "Jag satte väl på mig byxorna?"
 
Allvarligt talat, vad är det för jäkla tanke? Det var ju inte ens så att jag hade gått omkring utan, jag hade bara bytt från mjukisbyxor till jeans. Man ororar sig för hyfsat skumma saker uppenbarligen. Jag kände mig nojig över att inte sätta in linserna i stället för glasögonen också av någon anledning, det känns alltid konstigt att gå omkring offentligt i glasögon tycker jag. 
 
Däremot är det något som säger mig att om jag hade glömt både linser och byxorna är det nog inte glasögonen folk hade reagerat på. Bara en känslig jag har liksom. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0