jalli

Nu är det fanimej dags att blogga igen! Jag ber om ursäkt för uppehållet som egentligen har varit som andra uppehåll jag tar. Men det känns mer okej under sommaren och semestrar måste jag säga.

Idag har jag varit hemma och tänkte mäta hur lång gardinstång jag skulle behöva till sovrummet. Bra tanke. Den hade varit ännu bättre om jag hade hittat ett måttband också. Det är uppenbart hur ofta jag gör liknande saker. Men då tänkte jag att jag kunde försöka sätta upp en annan gardin i ett annat rum. Lätt som en plätt!

Men vänta nu? Hur sätter man upp en gardinstång egentligen? Jag gick till köket och försökte kolla hur den gardinstången sitter. Sedan tillbaks till rummet och försöka gra likadant.

Nähä. Det gick ju inget vidare. Men den sitter uppe i alla fall om än ganska fult. Men det ser man ju inte utifrån.

Så jag vill inte ha några besök förrän jag har klurat ut hur man gör det ordentligt. Ni kan ju höra av er om något halvår.

Jalli-bloggen som får otekniska människor att känna sig begåvade i jämförelse med bloggens huvudperson.

Det finns människor som tänker innan de talar och så finns det de som gör tvärtom. Eller talar innan de har tänkt igenom ordentligt vad de har tänkt. Det tänkte jag på härom dagen! Att det är en himla tur att jag tillhör den första kategorin eftersom jag kan tänka rätt idiotiska saker. Därför är en blogg bra så man kan dela med sig av sina underbara tankar.

Som när jag åkte pendeltåg för någon dag sedan. Föraren sa "För er som vill gå av blir det i höger sida i tågets färdriktning." Jag var väldigt frestad att fråga om vi som inte ville gå av hade utgången på vänstra sidan men jag höll mig. Då hade jag väl blivit portad. Det hade varit något! Portad från pendeltåget! Jag åker ju inte där så ofta men det vore en rätt skön grej att säga om någon frågar om man vill hänga med på pendeltåget till värsta festen.

-Nej tvärr, jag är portad.

-Ah, jag förstår. Jag hatar när det händer!

De två senaste dagarna har jag varit ledig och gjort så lite att jag får skämmas. Men förkylning är väl en godkänd anledning tycker jag. Man tänker mycket när man gör lite. Jag fixade mat igår och då slog tanken mig hur dålig timing jag har. Kanske inte allmänt men när jag lagar mat. De olika tillbehören(säger man så?) blir ju aldrig klara samtidigt! En jäkla tur att jag inte började jobba inom restaurang branchen kanske.

-Här kommer er köttfärssås fröken. Kocken hälsar att spaghettin dröjer ytterligare 10 minuter men du kan ju äta såsen som förrätt!

Okej riktigt så illa är det inte men att det ska vara så svårt att få det klart samtidigt? Jag överskattar man egen förmåga kanske. Eller underskattar. Beroende på hur bra dag man har haft i övrigt!

Jag tog även en promenad till frisören för att kolla om det fanns en tid nästa dag men det fanns det inte. Helt meningslöst. Hade jag haft ett löpband hemma hade jag kunnat gå på det samtidigt som jag ringde frisören istället. Det hade gett samma effekt! Men promenaden hade blivit kortare. Alltså gjorde jag det rätta valet.

Bra Jalli!

Jag har även någon konstig tradition att spela angry birds när jag är krasslig. Kanske därför jag aldrig blir bra eftersom jag är krasslig ungefär lika ofta som vi har skottår. Kan vi inte införa en sådan dag? Det hade jag gillat. Alla som heter Jalle får vara ledig den dagen så heter man Jalle och ska vara sjuk får man fanimej välja den dagen!

Någon måtta får det vara!

"Din beställning har behandlats framgångsrikt."

Är det bara jag som tycker att det låter jätteroligt? Jag kanske har speciell humor men då har åtminstonde jag roligt åt det! Hoho.

"Din beställning såg bra ut till en början men sedan såg den lite risig ut. Vi fick ta din beställning till beställningsdoktorn som fick utföra beställningsoperation. Inte en beställd operation alltså utan en operation på beställningen. Med framgångsrika resultat. Som på beställning. Myket nöje och jag hoppas att du vill handla av oss i framtiden."

Hmm jag ska tänkta på saken.

Klockan är tio över elva på lördagskvällen, i morgon ska jag jobba men från ingenstans får jag för mig att jag ska blogga! Jag har lite dåligt samvete över min tröga updateringen den senaste tiden. Idag har jag prioriterat viktigare saker. Som systembolaget. Som att vara glad över det fina vädret. Som att laga samma mat som jag har lagad 79 gånger under mitt liv. Som att ignorera att jag har ont i halsen.

Jag tänkte förut att jag hade lust att slänga bort min hals, det är en intressant tanke. Ska den bara knalla runt där på trottoaren sedan? Min lilla vackra hals. Eller fula äckliga hals kan jag säga bara för att ni ska kunna svara "det är insidan som räknas."

-Ja och min insida är väldigt ond nu!

Höhö. Jag är så rolig. Humor är annars en väldigt intressant grej tycker jag. Jag lovar att jag hade en tanke med den meningen nyss. Jag skulle fortsätta på det ämnet och skriva något jättefyndigt men nu får det improviseras istället. Det gör inget om det blir tråkigt. Inte om det blir roligt heller vilket det absolut inte verkar bli. Den här texten känns lika intressant som att ställa sig och läsa kvittot när man har betalat i kassan. För att sedan inse att man har läst fel kvitto och inte ens har märkt det. Ungefär så rolig känner jag mig!

Det är tur att jag inte arbetar som komiker eller något annat som går ut på att locka folk för att titta på mig. Marknadsföring är inte min starka sida tror jag.

Jag skyller på halsen!

Jag skrev en lapp för ett tag sedan. Ni vet en lapp för att man ska komma ihåg något viktigt ett specifikt datum. Sedan lade jag den i plånboken. Jättesmart drag eftersom de tillfällen jag öppnar plånboken är inte alls de tillfällen där jag har glädje av att påminnas om lappen. Men jag kom ihåg det i alla fall. Efter det kom nästa svåra uppdrag.

Att slänga lappen.

Miljövänlig som jag är beslöt jag mig för att vänta tills jag kom hem så jag kunde lägga den i min fina pappersinsamling. Alltså lade jag tillbaka lappen i plånboken.

Jättesmart drag.

Där låg lappjäveln i jag vet inte hur många veckor. Jag påmindes om lappen när jag öppnade plånboken. När öppnar man en plånbok? När man inte är hemma i alla fall. Om man inte har en bankomat hemma, eller en betalterminal. Vilket vore väldigt korkat för övrigt.

Varje gång jag öppnade plånboken, alltså inte hemma som vi redan har kommit fram till, flinade lappen åt mig.

"Skulle inte du slänga mig?"

"Har du fortfarande inte slängt mig?"

"Du är ju mer korkad än vad jag själv ser ut i sönderrivet tillstånd. Släng mig."

"Hörru grabben nu har det fanimej gått 4 veckor! Snabba på!"

Till slut slängde jag den bland mitt andra papper. Nu ligger han där.

"Jasså slöfock, har du inte gått iväg med pappersinsamlingen?"

"Ingen brådska, jag trivs här med mina papperskomisar. Tänk inte på att du snart dödar oss alla din elaka gubbe."

"Ja, en riktigt gammal gubbe är du faktiskt!"

Men där har han fel, för en pappskalle är jag uppenbarligen inte!

Här sitter jag och väntar på att blodpuddingen ska bli klar. Eftersom majoriteten av min umgängeskrets hatar blodpudding så går väl det här inlägget till jallihistorien som jallis sämsta. För jalltid! Haha där var jag fyndig va? Eller? Eller?

Idag tvättade jag. Eftersom jag var tvungen att åka hemifrån när jag var klar så passade jag på att handla medans tvätten var igång. Har ni provat det? Det är en upplevelse kan jag tala om! En sådan som jättemånga skulle vilja ha. "Wow slipper jag gå ut på krogen och får ändå känna mig sliten nästa dag? Ge mig två!"

Nej jag vet, dåligt skämt.

Men som sagt, det är lite samma känsla. Att gå i de där kläderna man egentligen bara har hemma och aldrig skulle visa sig offentligt i. Smutsigt hår. Folk tänkte säkert det värsta. Då borde jag ha slängt på mig mitt mest onaturliga leende och sagt "Här ska det handlas grönsaker!"

I det läget är jag övertygad om att folk skulle kolla på varandra och säga "Vad var det jag sa? Han är fortfarande inte nykter!"

Jag har precis dammsugit lite. Efter middagen! Ibland är jag såh hurtig att jag skrämmer mig själv. Men det var ju inte en "nu har jag lång tid på mig och ska gå igenom varje hörn i lägenheten, gärna möblera om och varför inte tapetesera om hela jäkla lägenheten"-dammsugning. Snarare en "oj redan ätit upp nu kan jag dammsuga lite snabbt för att känna mig duktigt utan att det ger ett så vettigt resultat"-dammsugning. Städning för själen kan man kalla det om man vill låta lite häftig. Eller väldigt fånig.

Nu är jag dessvärre inne på det här hemska med att dagboks/blogginlägg siom jag så tappert försöker att undvika. Eller ett dogginlägg om man vill göra ett namn av det.

"Men hallå dogg betyder ju hund!"

Nej det gör det inte alls. För detta är en svensk blogg. Av en svensk Jalli. Utan dogg. Dessutom stavas dog med ett g. Knäppskalle.

Man kan även kalla det för ett blagboksinlägg men då ser det mer ut som ett barn som håller på att lära sig att skriva och det vore ju elakt mot barnen.

För vem skulle vilja bli jämförd med någon som skriver dogginlägg och tycker att han är fyndig? Inte jag i alla fall.

Tar man bort ett g däremot så blir det doginlägg. Vi gör två ord av det: Dog inlägg. Så lägger vi till ett frågetecken: Dog inlägg? För säkerthets skull skriver vi "dog inlägget?"

Nämen hoppsan. Det gjorde visst det.

När man har en ledig vardag så kan man lyxa till det ordentligt! För mig innebar det idag att sätta på mig strumpor först klockan 18.00 när jag behövde slänga sopor. Ordet lyx har uppebarligen inte samma betydelse för mig som för andra. Man ska lära sig att uppskatta små saker här i livet! Vad mer kan jag tänka mig att uppskatta?

Eftersom jag tog på mig strumpor nu behöver jag ju inte ta av dem igen. Det är ju himla lyxigt.

Oj. Listan tog visst slut där. Det var ju inte så lyxigt. Men jag klarar mig utan lyx i mitt liv. Eller hela mitt liv är ju ett enda stort lyxpalats! Då menar jag inte att jag bor i ett slott eller att jag har 20 miljoner på kontot. Jag har bara mindre krav än andra.

Jag kan verkligen konsten att få saker att låta sämre än vad de är insåg jag nu. "Jag har det lyxigt för att jag har lägre krav än alla andra och är nöjd med mitt fattiga liv". Ungefär så lät det. Men jag ser mig ju inte som fattig. Eller rik. Bara nöjd. Så vill ni ge bort 50 miljoner välj någon annan!

Trodde någon på det där?

Jag har börjat äta grönsaker! Eller mer grönsaker ska jag tillägga. Jag bestämde mig för att dra ner på kolhydrater och äta mer grönsaker. Jag känner mig oerhört duktig och nyttig måste jag säga. Grönsaksdisken skakar numera av rädsla.

"Fan, fan han kommer ju hitåt! Förut var man ju säker? Minns ni Jalli grabbar? Han var så fin, fick oss att känna oss ganska säkra eftersom han oftast bara gick förbi eller i alla fall inte tog mycket av oss. Nej där räffade han åt sig Gurra gurka! Vad ska vi ta oss till? Han är på väg...Nej där tog han med sig Pelle Plocksallad också! Våra dagar är räknade. Hjäääälp!"

Alla grönsaker har nämligen ett förnamn som börjar på samma bokstav som den grönsaken de är. Om ni nu inte vissta det.

Jallis blogg-kunskap är bara förnamnet

Jag är mästare i att se roligare saker i saker som inte är roliga av naturen. Eller i min natur blir det ju roligt. Enligt mig i alla fall. Jag är en mästare på att se roliga saker som i alla fall jag tycker är roliga som inte är roliga av naturen för alla utom mig som ser det roliga i dem. Roligt va?

Som på bushållsplatsen. Ni vet stället där tidningarna ligger som man så snällt kan få läsa helt gratis. Det står en bra text på det stället. Jag skulle vilja sätta dit flera ställ på busshållplatsen med olika texter på. Det skulle bli kul!

Ställ 1 och även det korrekta: När ni har läst klart tidningen ge den till en vän eller lägg tillbaka den i stället.

Ställ 2: Läs inte tidningen, lägg tillbaka den istället.

Ställ 3: När ni har läst klart tidningen lägg tillbaka den i ställ 1.

Ställ 4: När ni läst klart tidningen kan du även lägga den i ställ 2 i stället.

Ställ 5: Alltså inte i ställ 1 utan ställ 2 på det förra stället. Alltså inte ställ 1.

Ställ 6 ur funktion. Blev du ställd nu?

Då skulle det bli lite roligt på busshållplatsen igen!

Jag har tänkt.

Jag älskar att inleda med den meningen! Jag vet inte varför men jag tycker att det är genialiskt. Det är säkert ingen annan förutom jag själv som ser humorn i det men då har jag åtminstonde gjort en människa glad! Då undrar ni såklart vad jag har tänkt på? Det vet jag inte, jag ville bara ha en rolig inledning som ingen annan förstår men som jag själv tycker är rolig som åtminstonde ger mig bra självförtroende vilket gör att jag kan skriva en lång mening som ingen orkar läsa.

Pust

Där bröt jag nästan mot mina egna prydligskrivnings principer men det var det värt.

Så vad har jag tänkt?

Det visste jag ju inte men jag kan tänka nu lite snabbt. Jag ska bara hämta mitt kaffe först.

Så.

Det finns massa roliga saker man kan tänka på! Om min lampa hade rutiga prickar(jag vet att prickar inte kan vara rutiga men orkar inte ändra. Det lät roligast så här!) skulle ljuset då bli annorlunda?

Om min lägenhet låg på botten skulle mitt se annorlunda ut då?

Om jag hade varit ett djur skulle jag då vara prickig eller randig? Eller rutig? Eller rutiga prickar?

Skulle jag då ha kunnat extraknäcka som en lampa I Jalles lägenhet?

Även fast Jalle inte skulle vara där eftersom han var sin egen lampa?

Vem skulle i så fall bo där?

Skulle den personen vara medvetet om att lampan var en Jalle?

Nästa blogginlägg kanske jag borde förbereda bättre. Eller så rutar jag bara prickar i hela inlägget. Ritar menar jag. Ritar prickar.

Som är rutiga.

Mitt glas gick sönder idag! Fråga mig inte hur eller varför. Jag såg bara att det var stora sprickor i det när jag hade hällt upp mjölk eller vad det nu var. Det känns lite sorgligt eftersom jag tyckte om det glaset! Undrar om glaset tyckte om mig? Jag är skeptisk.

Det hade hängt med ett tag tror jag. Använts ofta även när det själv kanske bara ville vila inne i skåpet. Den hade nog börjat spricka sig själv. Trött på livet. Trött på Jalle. Trött på allt. Nu hann jag ju som tur var upptäcka det så att det slipper ta livet av sig. Istället får det slängas och krossas när det landar på en massa andra glas. Jag vet inte om glaset själv är så lycklig över att jag hittade vad den höll på med innan det var för sent. Innan jag öppnade och såg det ligga i tusen bitar där inne med en lapp bredvid:

"Jag hatar dig. Jag hatar dig och din jobbiga musik. Jag hatar att du ska hälla iskall mjölk i mig hela tiden, jag fryser! Nu ska jag till glashimlen och träffa likasinnade som förstår mig. Hoppas all din mjölk och allt ditt vatten smakar äckligt. Hej då."

Det var faktiskt elakt skrivet av honom. Det kändes som att hela mitt liv bara gick i kras.

Höhö.

Det är påsk! Jag tänkte sprida lite påskglädje med det enda rätta: Kycklingar!

Många kycklingar

Kläckta kycklingar

Kyckling med paraply

Om jag hade gillat att hålla på med garn skulle mina kycklingar ha sett ut så här..

..och hade jag ritat hade den sett ut så här!

Glad påsk!

Man ska ta vara på de tillfällen i livet när man upplever det där lilla extra. När man känner sig lite extra duktig. Lite extra fin. Lite extra vad det nu kan vara. Så i morse när jag tog på mig skorna råkade jag vips slita av ena skosnöret. Hoppsan!

Jag kände mig genast jättemanlig. Inte ofta jag gör det så jag får ta i extra mycket denna gång. Jag är säkert starkast i hela världen eftersom jag rycker av mitt skosnöre när det inte ens är meningen! Att det blir fult och svårt att knyta ena skon har mindre betydelse tycker jag. Jag är häftigast och tuffast i världen!

Jag ser framför mig hur någon är på väg att råna mig och plöstligt stannat upp skräckslagen och tittar ner mot min sko:

-Du..du har...har du..ryckt av den där..själv? Med EN hand?? Förlåt jag ska aldrig mer besvära dig igen!

Jag kanske borde byta träningsform till något där man inte tränar barfota. Så jag genast får den där respekten som bara ett avryckt skosnöre kan ge.

Här sitter jag med min blodpudding. Nej det gör jag inte, jag väntar på att den ska bli färdig, ursäkta lögnen. Vi kan väl vara vänner? Tack!

Ja som sagt, här sitter jag med min blodpudding. Nej det gör jag inte, den steker fortfarande.

Som sagt, jag steker min blodpudding. Alltså inte här vid datorn utan på spisen fast jag sitter vid datorn och för tillfället inte steker den. Fast jag steker den.

Som sagt, här sitter jag med min blodpudding.

...

Nej den är inte klar, jag vet. Men tack för upplysningen.

Många gillar verkligen inte blodpudding har jag märkt. Näst intill hatar. Men inte alls lika många verkar hata mig. Var är sambandet? Mycket märkligt detta. Jag måste lösa det här. Men inte nu.

För nu sitter jag snart med min blodpudding. Som steker fortfarande. Men snart är klar. Jag längtar redan efter dig!

Fast du steker fortfarande. Alltså inte steker själv men stekes.

Ska jag lägga ner nu?

Det är mycket 3D nu. Massa bio filmer går att se i 3D så jag tänkte att varför inte utveckla det ytterligare ett steg? 3D blogg! Om ni tittar på glasögonen på bilden så borde det ju ge samma effekt som att jag själv har de på mig! Typ. Jättelogiskt. Eller så är det bara en dålig bortförklaring för att få lägga ut en ful bild. Nej fin menar jag.

Jag känner att jag verkligen kommer till min fula rätt i de här glasögonen faktiskt. Nej fulla rätt menar jag.